Oro i mitt hjärta...
...ångest i mitt bröst... Tårar svider innanför ögonlocken...och jag känner mig så otroligt ensam! Har ett tryck över bröstet, har svårt att andas och är rädd...!!
Jag tycker livet är så förbannat jobbigt just nu... :O(((
Jag borde gå och lägga mig nu för den där jäkla utredningen startar i morgon! Den som kommer avgöra hela mitt liv och det känns så jäkla jobbigt!! Och att det sedan måste vara i Norrköping som jag inte hittar i och att jag dessutom måste hitta ett parkeringshus och parkera bilen gör saken värre... Jag orkar inte detta... Min kropp orkar inte detta... Jag tål inte den här typen av stress...inte så mycket som det är nu i alla fall... Min kropp slutar fungera då och jag kan inte gör någonting....
Men jag har inget val och det ska bli skönt när det är över...hur jävla jobbigt det än är så ska det bli skönt när halva september har gått... Då är allt mitt jobbiga över...och jag har fått min dom... Och jag lovar att jag överlever...för det finns inget annat alternativ! Det är bara att kämpa på och göra det bästa av sitt liv och sin situation!! Jag har inget val! Jag kan inte bara lägga mig ner, sluta bry mig och bara skita i allt... Jag måste gå igenom det här jävla skiten...hur jävla jobbigt det än är!! Jag bara önskar att jag hade någon som kunde ge mig mod, stötta mig och finnas där för mig under tiden!!
Men ensam är stark...det har jag läst någonstans...och så är det väl... Jag kommer klara mig igenom detta ensam och det kommer göra mig starkare i min ensamhet...och svårare att släppa in någon...
Jag får helt enkelt göra mig i ordning och lägga mig i sängen och hoppas att inte ångesten äter upp mig!! Att inte värken tar över så jag inte kan andas...
Och sedan hoppas jag att ni tänker på mig i morgon kl. 13-16 när jag och mitt liv ska ältas av en psykolog!! :O((
Jag tycker livet är så förbannat jobbigt just nu... :O(((
Jag borde gå och lägga mig nu för den där jäkla utredningen startar i morgon! Den som kommer avgöra hela mitt liv och det känns så jäkla jobbigt!! Och att det sedan måste vara i Norrköping som jag inte hittar i och att jag dessutom måste hitta ett parkeringshus och parkera bilen gör saken värre... Jag orkar inte detta... Min kropp orkar inte detta... Jag tål inte den här typen av stress...inte så mycket som det är nu i alla fall... Min kropp slutar fungera då och jag kan inte gör någonting....
Men jag har inget val och det ska bli skönt när det är över...hur jävla jobbigt det än är så ska det bli skönt när halva september har gått... Då är allt mitt jobbiga över...och jag har fått min dom... Och jag lovar att jag överlever...för det finns inget annat alternativ! Det är bara att kämpa på och göra det bästa av sitt liv och sin situation!! Jag har inget val! Jag kan inte bara lägga mig ner, sluta bry mig och bara skita i allt... Jag måste gå igenom det här jävla skiten...hur jävla jobbigt det än är!! Jag bara önskar att jag hade någon som kunde ge mig mod, stötta mig och finnas där för mig under tiden!!
Men ensam är stark...det har jag läst någonstans...och så är det väl... Jag kommer klara mig igenom detta ensam och det kommer göra mig starkare i min ensamhet...och svårare att släppa in någon...
Jag får helt enkelt göra mig i ordning och lägga mig i sängen och hoppas att inte ångesten äter upp mig!! Att inte värken tar över så jag inte kan andas...
Och sedan hoppas jag att ni tänker på mig i morgon kl. 13-16 när jag och mitt liv ska ältas av en psykolog!! :O((
Kommentarer
Trackback
