En mindre bra dag idag...
Jag har varit hos läkaren idag och det var riktigt trevligt! Han var helt fantastisk på alla sätt och jag gillade honom massor men på ett märkligt sätt! Han var märklig! Han såg riktigt bra ut och bara det är ganska nervöst i en sån situation. Det finns människor jag blir nervös av och han var en sådan! Jag visste inte var jag hade honom...han hade hela tiden ett lurigt men vänligt leende på läpparna...eller i alla fall i ögonen! Ögonen såg rakt igenom mig och han såg mig...MIG... Och jag kunde inte gömma mig någonstans! Han var väldigt intensiv och redan från början berättade han att jag var värdefull och att det inte var mitt fel att jag har ont och inte mår bra! Bara att få höra något sådant betyder så mycket att tårarna kom... Då kände jag att han raserade ner min mur på två röda sekunder och jag blev synlig! För första gången på MYCKET LÄNGE var det någon som såg mig..såg att jag inte mådde bra och brydde sig om det! Vanlig omtanke och det värmde mitt hjärta så mycket!
Han tog sig tid och pratade med mig...i ett samtal där jag var viktigast! Han berättade små händelser ur sitt liv men han lyssnade och tolkade mig...och brydde sig om mig!
Han tog tester och sjukskrev mig precis som han skulle men hans omtanke och värme var det som gav mig mest! Den sista timmen satt jag mest och log... Det var riktigt trevligt och jag är tacksam för att jag fick träffa honom! Det är vad världen behöver...mer läkare som han!! Jag gillar honom massor!! :O)) SÅ den händelsen var trevlig...
Men sedan åkte jag hem och då kom det jobbiga. SKulle hem och äta och sedan iväg och träna och när jag kommer ner till bilen STARTAR den INTE!!!!
Den har varit lite trött igår och och tidigare idag men ändå kommit igång men nu var den stendöd! IRRITERANDE!!! *grrr*
Så nu slapp jag träningen : / och så fick jag vara hemma och lyssna på en ylande katt! Bina löper nämligen och är HELT HYSTERISK!! Det är så nervpåfrestande och jobbigt så har god lust att kasta ut henne! Men samtidigt är hon vansinnigt söt där hon ligger och tigger kel så jag kan inte tycka illa om henne...
Min vän har också ringt och berättat jätteglada nyheter för mig! Alltså glada nyheter för honom..fast det är glada nyheter för mig också... för det är så underbart att höra honom glad, förväntansfull och längtande! Det är inte ofta så det märks så tydligt när han blir jätteglad för något! Kan jag annat än att glädjas med honom då?!
Han har fått ett toppenroligt uppdrag och jag är grymt avundsjuk! Det är en trasigklänningfotografering och vem vill inte göra en sån! Jag är helt säker på att han kommer lyckas fantastiskt bra med den fotograferingen. Det kommer vara bara han och bruden på en strand där hon ska ligga och åma sig och spela sexig och bli alldeles sandig och våt.... VIlket läge för honom!! Att jag skulle byta med honom på två röda!! ;O)
Det håller på att hända för honom... Jag vet inte om han riktigt ser det själv men jag är såå glad för hans skull! Jag hoppas verkligen han får allt han önskar och nu vet jag inte riktigt varför jag skriver det här för detta är ju min sida och här är JAG viktigast!! Något som jag inte är på många andra ställen så det går inte att kompromissa med här! ;O))
För att återgå till min dag så efter samtalet fick jag en liten ångestattack där jag kände mig så ensam och övergiven! Det kanske beror på att han är på gång och jag verkar vara på väg rakt mot branten! Eller kanske beror det på att min vän sa att vi är så dåliga båda två så varför ta hänsyn till det! Nä, skulle vi behöva ta hänsyn till det skulle vi behöva vara trevlig mot varann alltid... SÅ jobbigt! ;O)
Jaja...jag vet inte varför ångesten kom men förmodligen för att jag mår dåligt och känner att jag inte kan ge så mycket som han vill ha...eller någon vill ha....eller som jag vill ge! Och då är jag inte lika attraktiv längre...som vän...och vad har jag då att komma med??
Nu tror jag att jag ska ta en liten promenad och kolla in nybygget här bredvid! Jag berättar väl vid ett senare tillfälle fortsättningen på mitt liv!!
Han tog sig tid och pratade med mig...i ett samtal där jag var viktigast! Han berättade små händelser ur sitt liv men han lyssnade och tolkade mig...och brydde sig om mig!
Han tog tester och sjukskrev mig precis som han skulle men hans omtanke och värme var det som gav mig mest! Den sista timmen satt jag mest och log... Det var riktigt trevligt och jag är tacksam för att jag fick träffa honom! Det är vad världen behöver...mer läkare som han!! Jag gillar honom massor!! :O)) SÅ den händelsen var trevlig...
Men sedan åkte jag hem och då kom det jobbiga. SKulle hem och äta och sedan iväg och träna och när jag kommer ner till bilen STARTAR den INTE!!!!
Den har varit lite trött igår och och tidigare idag men ändå kommit igång men nu var den stendöd! IRRITERANDE!!! *grrr*
Så nu slapp jag träningen : / och så fick jag vara hemma och lyssna på en ylande katt! Bina löper nämligen och är HELT HYSTERISK!! Det är så nervpåfrestande och jobbigt så har god lust att kasta ut henne! Men samtidigt är hon vansinnigt söt där hon ligger och tigger kel så jag kan inte tycka illa om henne...
Min vän har också ringt och berättat jätteglada nyheter för mig! Alltså glada nyheter för honom..fast det är glada nyheter för mig också... för det är så underbart att höra honom glad, förväntansfull och längtande! Det är inte ofta så det märks så tydligt när han blir jätteglad för något! Kan jag annat än att glädjas med honom då?!
Han har fått ett toppenroligt uppdrag och jag är grymt avundsjuk! Det är en trasigklänningfotografering och vem vill inte göra en sån! Jag är helt säker på att han kommer lyckas fantastiskt bra med den fotograferingen. Det kommer vara bara han och bruden på en strand där hon ska ligga och åma sig och spela sexig och bli alldeles sandig och våt.... VIlket läge för honom!! Att jag skulle byta med honom på två röda!! ;O)
Det håller på att hända för honom... Jag vet inte om han riktigt ser det själv men jag är såå glad för hans skull! Jag hoppas verkligen han får allt han önskar och nu vet jag inte riktigt varför jag skriver det här för detta är ju min sida och här är JAG viktigast!! Något som jag inte är på många andra ställen så det går inte att kompromissa med här! ;O))
För att återgå till min dag så efter samtalet fick jag en liten ångestattack där jag kände mig så ensam och övergiven! Det kanske beror på att han är på gång och jag verkar vara på väg rakt mot branten! Eller kanske beror det på att min vän sa att vi är så dåliga båda två så varför ta hänsyn till det! Nä, skulle vi behöva ta hänsyn till det skulle vi behöva vara trevlig mot varann alltid... SÅ jobbigt! ;O)
Jaja...jag vet inte varför ångesten kom men förmodligen för att jag mår dåligt och känner att jag inte kan ge så mycket som han vill ha...eller någon vill ha....eller som jag vill ge! Och då är jag inte lika attraktiv längre...som vän...och vad har jag då att komma med??
Nu tror jag att jag ska ta en liten promenad och kolla in nybygget här bredvid! Jag berättar väl vid ett senare tillfälle fortsättningen på mitt liv!!
Kommentarer
Trackback
